Livboj

Lyssnade på denna underbara skiva på bussen på väg hem:
Marillion - Script for a jester's tear

Kom hem för ett par timmar sedan efter att ha tillbringat kvällen på Ulleråkers psykakut. Var så orolig för John att jag ringde deras jourtelefon och frågade vad fan jag skulle ta mig till, de tyckte då att vi skulle åka in och två timmar senare satt vi där. Jag vet inte vad jag egentligen hade förväntat mig, att det skulle vara fullt med folk som grät och skrek kanske, man hör ju så mycket om vad överbelastad sjukvården är. Men det var nästan kusligt tyst och stilla, under långa stunder var vi helt ensamma i väntrummet. Vi fick vänta mindre än en timme allt som allt innan läkaren tog emot, samtal med en sköterska ingick i den tiden också. När hon hade lyssnat klart avgjorde läkaren att hon absolut tyckte att John skulle bli inlagd, och sedan blev vi guidade vidare till avdelningen där en sköterska som var så vänlig och snäll visade oss runt, förklarade, lyssnade, beklagade och uppmuntrade.

Jag blev positivt överraskad faktiskt. Man hör så mycket historier om "den kassa psykvården" att jag trodde de skulle försöka skicka hem John med en klapp på axeln och en Valium på fickan, att jag skulle vara tvungen att slåss med näbbar och klor för att för en gångs skull få någon att lyssna. Men väntetiden var rimlig, alla tog honom på allvar, det fanns plats på en avdelning och det känns som att han är i trygga händer. Han fick till och med ha telefonen med sig när han sa att han inte kan sova utan musik. (Tydligen är detta egentligen inte tillåtet p.g.a. att man kan fotografera de andra patienterna då... varför man nu skulle vilja det. "Men äh, det struntar vi i" tyckte bästaste sköterskan.) Nu hoppas jag att de håller stilen och inte bara släpper taget om det här. Det är inte klart hur länge John ska stanna än, men jag återvänder dit imorgon med lite småsaker och kramar.

I want to do something that matters

Ibland hör man sådana där ord som bränns över hela kroppen i samma sekund som de slår mot trumhinnorna och tvingar in sitt meddelande till en oskyddad hjärna. Jag hörde sådana ord igår. När jag inser vad mycket det är som kan gå mig helt förbi i en situation, hur jag tolkar och därmed misstolkar världen, blir jag lite rädd. Hjärnan gör motstånd, vill inte förstå, vill inte acceptera. När jag inser att jag betyder massor men det räcker inte, då krävs det mycket ork för att jag likt en rikoschett ska studsa tillbaka igen, tillbaka på fötter och börja planera, kommentera, diskutera och rekommendera. Men upp kommer jag alltid, för om jag bara la mig ner och spelade död, hur skulle det då bli egentligen med allting? Inget skrämmer ett kontrollfreak mer än att vara totalt jävla maktlös.

När jag var yngre brukade jag liksom ta in varje sorglig situation, vrida och vända på den och spara den som en juvel i minnet. Det är inte så numera, där det för länge sedan fanns mörker finns det nu ljus och jag vill till varje pris hålla ljuset tänt. Så jag samlar inte sorgligheter längre, istället värjer jag mig, pratar om glada saker. Som om en strid ström av babbel skulle kunna dölja den stora revan i den idylliska målningens tavelduk, taffligt silvertejpslaga allt som är så väldigt fel. Ibland känns det som att jag står där med den stora silvertejpsrullen i handen och tejpar och tejpar, men när jag vänder mig om har fler kollapser inträffat bakom min rygg. Så jag kapslar noga in skärvorna i skratt och nonsens, virar glitter runt och utbrister så övertygande jag kan: "There, I fixed it!"

Living bad dreams

Blerg. Är så trött hela tiden nu, fattar inte hur jag kan vara så slut? Okej, det är långa dagar i plugget, men inte mer än vad en normal människa ska klara. Har fått en konstig dygnsrytm där jag går upp tidigt, inte klarar av att hålla mig vaken på förmiddagsföreläsningen, vaknar till igen på eftermiddagen för att sen bli helt orkeslös fram på kvällen. Kan ändå inte sova förrän efter midnatt. Det jag drömmer är nästan bara mer eller mindre renodlade mardrömmar.

Ett tema som är ofta förekommande går ut på att jag smyger omkring någonstans där jag inte får vara, det är natt och en obehaglig stämning. Brukar inte bli ertappad, men i nattens dröm blev jag det. Ibland i mina drömmar tar jag i allt vad jag kan för att försöka tala eller skrika, men något blockerar, jag får bara fram ett väsande eller absolut inget alls. Så var det i natt, jag blev ertappad, tillbringade ca 10 sekunder i stum panik och vaknade sedan. Man får väl se det positivt, det var i alla fall lätt att komma ur sängen imorse...

Positivt är i alla fall att vi bokat biljetter till Wacken och Uppcon idag. Har aldrig varit på någon av dem, men Wacken har man ju velat till ett flertal gånger och när de nu bokat Judas Priest, Motörhead och lite diverse annat smått och gott (till och med In Solitude, ett band där några snubbar man gick i plugget med på Bolandgymnasiet lirar, vissa går det bra för!) blir det av. Nu får man se Judas Priest två gånger på avskedsturnén, först på Sweden Rock Festival i juni och sen på Wacken i augusti! Mycket trevligt.

Uppcon känns spännande, har fått förfrågningar om att komma dit flera gånger förut men aldrig känt mig tillräckligt motiverad, sushi-mani och ett visst gillande av några enstaka välkända manga-/animeserier är liksom det enda utbytet jag nånsin haft av japansk kultur. Nu känns det dock som att 1) alla samlade påtryckningar från polarna, 2) det faktum att en ansenlig mängd folk från det svenska pony-forumet ska dit, och 3) att jag numera bor nästan granne med konserthuset där spektaklet går av stapeln, kan vara tillräckliga anledningar för ett besök.

Sen har vi små roliga aktiviteter bokade för flera helger i rad framöver också, så man ska då inte behöva sitta sysslolös! Är dock lite sur över att Melody Club spelar här i Uppsala på fredag, något jag väldigt gärna hade gått på - men även om det inte hade varit slutsålt hade jag i alla fall inte kommit in. Det är på Uppsalas mesta ålderdomshem, Flustret, som kör med 25-årsgräns! Skitsmart när man tar dit ett band vars stora fanbase är yngre än så...

Musikkärlek 1: Judas Priest

Musikkärlek 2: Melody Club

Tanz tanz

Nu har en helg gått igen utan att man ens hunnit blinka känns det som. Fredagen var minst sagt fullplanerad. Plugg på förmiddagen, sedan var jag hem en snabb vända för att göra mig i ordning inför kvällens dMz. Var och hämtade ut min nya underbustkorsett också, den sitter helt perfekt och är så snygg (20 tum, svart sammet, stålskenor). Promenerade sedan iväg, fullt utstyrd så när som på lackstövlarna med 17 centimeters klackar - går så långsamt i dem - iväg till rollspelsgrupp hemma hos Karin och Friedrich. Där åt vi gott och lekte sjuttonhundratalsmänniskor i Italien i några timmar innan det var dags för Sofia och mig att dra vidare till dMz.

Vi gjorde ett snabbstopp hemma hos mig, så man han knäcka ett par biror och hämta upp Martin, John och sedermera sjusovaren Mattias som trillade in som hastigast innan vi drog vidare till klubben. dMz hade exklusiva besökare denna afton också minsann ;) Både Sarah som är hemma från Tyskland och passade på att besöka gamla välkända marker, och Micke som vi vanligtvis bara träffar på klubbar i Stockholm, tog sig dit och det var förstås riktigt kul! Annars var det som vanligt, mycket svettig dans och obskyr musik, haha. Vi fick faktiskt höra The 69 Eyes på lilla dansgolvet också, två gånger till och med. Brandon Lee och The Chair. Det har aldrig hänt förr, trodde inte de var tillräckligt "true". En schysst utekväll på det hela taget, men det märktes ju att man gått upp tidigt på morgonen. Satt mer eller mindre och sov inne på Max vid tresnåret... och steg inte direkt upp i ottan dagen därpå!

Ja, kör med svartvita bilder för jag är en dryg estet.

Nya korsetten <3 

Tog inte så mkt egna bilder så slänger med denna också. Foto: Wilhelm Äretun

Resten av helgen har varit lugn och mysig, vi har kört synkroniserat nörderi - Warhammer på ena halvan av köksbordet och ponies på andra halvan. Martin målar och jag fixar lite med sånt jag ska sälja, ca. 50 ponies man fått "på köpet" i loter och liknande och som legat och skräpat länge nog nu. På tal om inköp, jag har budat hem dessa damer på eBay:

Love Melody med läckert rosa hår

MINT Merriweather!

Höll på att få ett anfall när jag såg Merriweather i detta skick, har velat ha denna pony typ för alltid men när det gäller gamla grails är jag så petig med skick att jag inte hittat nån som varit fin nog. Trodde aldrig att jag skulle få henne för facila 17 USD (typ en hundring med dagens gynnsamma växelkurs). Nu är det bara att hålla tummarna för att hon är lika snygg live! (Eller "in person" som jag lyckades kläcka ur mig härom dagen. Såg en gammal väska med Princess Tiffany och påpekade att jag kanske borde skaffa denna pony "in person" snart. Menade alltså att skaffa själva plastfiguren och inte bara merchandise. Martin flatgarvade åt mig, han trodde inte det var så stor chans att Tiffany skulle komma intravande här någon gång snart....)

Melankoli

Det har varit en låg dag idag. Både Martin och jag har varit sjuka sedan i söndags kväll, så jag är stressad över skolarbetet jag missat och irriterad över pengarna jag förlorat (skulle ha jobbat i måndags och även imorgon, men det kan man ju glömma, jag är fortfarande för risig). Dagen började med att jag vaknade ur mardrömmar, där den minst upprörande grejen var att jag råkade sätta eld på hela huset. Samlade kraft hela dagen för att släpa mig till Centralen ett par minuters gångväg bort och köpa take away-sushi, var helt slut efteråt. Nu på kvällen tittade vi på Bridge to Terabithia, en film som kan pressa en tår eller två ur vem som helst (och många ur mig).

Tänker på Ludde också, idag har det gått sju år sedan han dog i mina armar. Han har varit död längre än han levde nu, ändå kan jag fortfarande så tydligt minnas hans vikt när man höll i honom, för min inre syn se honom springa mot mig och höra honom kuttra högt av förtjusning och tillgivenhet. Ludde -  mitt livs första stora kärlek. Det händer än idag att hans minne framkallar tårar i mina ögon, men på varje tår går det hundra leenden. Älskar dig för alltid Pludden! <3

Ludde, 14/5 1997 - 19/1 2004

Lökar på Quizilla

What kind of twinkle eye pony are you?

Damn right. Klart man är den mest exklusiva i hela bunten, haha.

Which new My Little Pony and her deep-seated pscyhological issue are you?

"You are Pinkie Pie, the adult film star! Sure, you're just working your way through college, but those photos of you with GI Joe are really going to hamper your law career. Don't worry, you can always fall back on having sex for money in front of a camera."

Woops. Visste att jag inte skulle ha låtit Joe ta bilder den där gången. Ja då har man kärriären klar då i alla fall :P

Last recall is alcohol

Jahapp, så har man haft ytterligare några dagar av working hard and playing hard då. Kontorsbiträde-jobbet, personlig assistent-jobbet, plugget, tror inte att dessa områden av mitt liv är så intressanta för omvärlden att de förtjänar ytterligare omnämnande. Var ju dock lite roligt när jag upptäckte att en kollega 50+ på assistentjobbet hade skaffat likadan lila mobil som jag, och var förtjust i den av exakt samma anledning, de stora knapparna. Så satt vi där en stund och snackade om att den är bra eftersom man förstår hur den används och att det viktigaste med en telefon är att man kan ringa med den, inte en massa modernt tjafs. Jag är en liten tant, hehe.

Igår var Eddie, Putte, Martin och jag och såg Hardcore Superstar på Katalin efter förfest hemma hos oss då även Sebbe var med (och ifrågasatte omdömet hos en person som dekorerar med ca. 80 färgglada plasthästar, d.v.s. jag. Men det är lugnt, det är lunatic chic-looken jag satsar på). Blev lite rund under fötterna efter en flaska Baileys och några öl, precis lagom för att till fullo kunna avnjuta en afton med förstklassig sleazerock. Det var en riktigt grym spelning faktiskt, har fortfarande "Last call for alcohol" ringande i hjärnan. Jag träffade på Annefors också, det var riktigt kul eftersom vi tråkigt nog inte ses så ofta längre. När vi kom hem rasade jag ner i sängen och somnade på en gång (tackar inte nej till bjudöl även när jag kanske borde!) men killarna höll igång några timmar till. Idag har den obligatoriska bakisburgar-turen till Max och en vända till Prisfyndet varit på agendan. Vi köpte ett inbundet exemplar av Watchmen, älskar den serien <3 Nu har jag inte tid att skriva mer, ska på inflyttningsfest hemma hos Sofia och Erik snart och känner att gårdagens makeup är lite väl utspridd i ansiktet för att passera gå... Over n' out.

Nybliven 22-åring

Fyllde 22 år igår. Det känns lite speciellt faktiskt, har varit extra förtjust i talet 22 ända sedan jag läste Ett ufo gör entré för första gången, tror jag var 13 eller 14. Själva födelsedagen blev dock ett enda långt pluggmarathon från det att jag steg upp tills dess att Martin kom hem från jobbet med take away-sushi och glass som födelsedagsmiddag! Jag åt sushi för första gången nu på nyårsdagen, och detta var tredje gången. Det är min nya obsession. Lite konstigt att jag inte ätit det tidigare kan man tycka, men jag hade inte hajat riktigt att så mycket av sushi är vegetariskt. Trodde att det bara var rå fisk, men det är ju ris och smaskig avocado! Mycket mums. Det var en lite tung dag som sagt men kvällsmyset och alla gratulationer som strömmade in under dagen gjorde att den ändå blev lyckad.

Idag blev det så tenta i Neuropsykologi I, en kurs jag släpat efter med i ca. ett år, på morgonen. Jag är inte riktigt säker på hur det gick, skulle inte direkt satsa några pengar på att jag blir godkänd den här gången heller. Time will tell. Dagen fortsatte med föreläsningar till 16.30, Sofia fick armbåga mig lite då och då när jag var nära att börja snarka. Själv är hon ju en sådan uppmärksam elev ;) Efter plugget gick jag ner för att träffa Martin på stan. Eftersom själva 22-årsdagen blev "all work and no play" så har Martin nämligen planerat en hel födelsedagsvecka för mig istället! Ikväll var det middag på Golden China som gällde. Kan varmt rekommendera det stället, mycket god buffé med fler vegetariska rätter än de flesta andra av stans kinarestauranger. Dessutom mycket vänlig och hjälpsam personal.

I övrigt är jag glad idag för min nya mobil som jag fick i present av Martins föräldrar. Min förra la av i somras och snål som jag är köpte jag inte en ny utan lånade Martins gamla från uppskattningsvis artonhundra kallt. Nu är inte jag nån snobb, det viktigaste är ju att den går att ringa med... problemet var väl bara att denna antika pjäs var lite selektiv med när den kände för att ringa och skicka sms, en oförutsägbarhet som gjorde livet lite mer spännande och en hel del mer frustrerande. (Den hade dessutom en förmåga att låta som ett helt helvete under vissa samtal, vilket för en gångs skull inte var Tele2:s fel för när man använde en annan telefon blev det tyst.) Nu har jag istället en snygg och praktisk liten lila vikmobil som matchar de lila kängorna jag fick i julklapp av Martin. Äntligen kan jag ta foton med mobilen igen! Släng på en stor och tydlig knappsats också och jag är kär <3

Porn star or pony?

Cherries Jubilee och Molasses har det mysigt...
Hittade mycket... öh,  grövre bilder när jag sökte efter något
lämpligt att ha i bloggen, behöver brain bleach. Nu.

Idag förundras jag över My Little Pony-namn och hur många av dem som framstår som direkt olämpliga då man kommit upp sig lite i åren och besitter kunskaper om vad aktörerna i vuxenfilm kan heta. Det gamla testet "Porn star or My Little Pony?" är förstås en klassiker, men det finns ju fler än de som nämns där. (Det kommer spoilers, så gör testet först om det känns intressant. Du kommer inte att klara det utan stora kunskaper om endera ämnet... eller båda för den delen, I don't judge.)

Hasbro överanvände orden "Treat" och "Delight" på 80-talet, förmodligen för att hästarna skulle låta som smarriga efterrätter, men det fick mest som resultat att de lät som porraktriser. Vanilla Treat och Chocolate Delight comes to mind. (Då skall man också ha i åtanke att Chocolate Delight tillverkades med ett hål för ett sugrör på mulen, vilket ger en look á la blow up-doll.) På 00-talet höjer de ribban  lite till och producerar Triple Treat. Kanske jag som är skadad men helt bra låter det inte. Sen har vi ju Swinger och Player ur Dance n' Prance-setet. Candy Kisses... Ruby Lips... och just det, Autumn Skye som låter helt okej tills man råkar googla med safe search avaktiverat O.o

Äktenskap bör inte börja med våldtäkt

Nu var det några dagar sedan jag skrev sist, man kunde ju annars tro att jag skulle vara lite ivrig så här i början av bloggandet i alla fall... men har haft fullt upp med plugget, som inte tar julledigt, och båda mina jobb. Intressanta händelser har lyst med sin frånvaro, förutom att John ringde igår. Han kommer äntligen tillbaka till civilisationen nu i helgen! Efter att ha hört ryktas att han börjar odla skägg ska det bli extra kul att träffa honom och inspektera ;)

Sen var det ju ganska coolt tidigare idag när Martin och jag städade i ett köksskåp och hittade en tunn liten bok med gulnade blad och texten "Bostadsrättsbevis" på framsidan. Den hade tillhört han som köpte lägenheten den 10 maj 1945 och innehöll utöver dåtidens föreningsstadgar och ordningsföreskrifter ("att vid utövande av sång och musik samt användning av radiohögtalare och grammofon hålla fönster och balkongdörrar stängda" m.m.) även en tabell med inbetalda avgifter. Månadsavgiften på vår lägenhet var 73 kr och 60 öre på den tiden. Haha, man kunde ju önska att det fortfarande låg på den nivån... Men det var förstås riktigt dyrt då. Maj 1945, det var ju då Tyskland kapitulerade i andra världskriget, så inte igår direkt.

Jag gillar att läsa gamla böcker och dokument från den tiden, det är ändå bara ett gäng årtionden sen men ett helt universum mellan då och nu. Den skojiga boken Uppslagsbok i sexuell upplysning från 1944 är nog, med sin daterade syn på i princip allt, bland det roligaste jag läst faktiskt: "Hos kvinnan är det koketteri och en längtan att bli förförd, som motsvara stoltheten hos mannen. Långt innan hon är medveten om att hennes organism fordrar en fullständig sexuell förbindelse, erfar hon under puberteten de mest olikartade känslor i unga mäns sällskap. Hon vill behaga och inge åtrå. Men även då hon bland dem, som omge henne, finner en ung man hon ständigt tänker på och som hon tror sig vara förälskad i, är hon inte beredd på en sexuell förening med de offer denna innebär. Ett omedvetet behov att förbli fysiskt intakt hindrar henne från att offra sin jungfrulighet. Endast flickor med abnorm sexuell utveckling äro okänsliga för denna instinkt." Samma bok menar även att det faktum att samhället är mer tolerant mot killar som har sex före äktenskapet än tjejer som har det är "givet av naturlagarna". Annars är nog rubriken "äktenskap bör inte börja med våldtäkt" min favorit. Men det är okej om det ändå skulle råka hända, liksom...

Sammanfattning av 2010

Första "riktiga" inlägget i bloggen blir ett gäng frågor som jag hittade på bästa vännen Johns bilddagbok. Planerar att sedan svara på samma frågor igen vid årets slut för att se hur 2011 blev jämfört med 2010.

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?

Väldigt många saker, för många för att lista!

2. Höll du några av dina nyårslöften?

Hade inga.

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

Martins kusin Charlotte blev mamma till söta Leah :)

4. Dog någon som stod dig nära?

15/5 1932- 8/8 2010. R.I.P. Sofia, min barndoms mesta sagotant!

5. Vilka länder besökte du?

Norge och typ Finland (beror på hur man räknar).

6. Är det något du saknat år 2010 som du vill ha år 2011?

Kan ju alltid fortsätta drömma om råttor att gosa med!

7. Vilket datum från år 2010 kommer du alltid att minnas?

Den 3 maj, en av de värsta men också den allra bästa dagen i mitt liv.

8. Vad var din största framgång 2010?

Utveckligen av min sociala förmåga tack vare jobbet och praktiken.

9. Största misstaget?

Undvikande. Undvikande är aldrig rätt väg ur någonting.

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?

Små förkylningar och blåmärken bara.

11. Bästa köpet?

Getaway Rock-biljetterna: minnen för livet med Megadeth, Europe och Östhammars Partytältsdemolerare AB. Kryssningsbiljetter till Sabaton-båten: underbart dygn med Martin på jättebåt knökad med råkkers.

12. Vad spenderade du mest pengar på?

Hyra och mat. Oh, the joys of adulthood!

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?

Massvis med saker!

14. Vilka sång/er kommer alltid att påminna dig om 2010?

Dobermann - Raubtier, This maniac's in love with you - Alice Cooper, Might as well be on Mars - Alice Cooper, 1000 times goodbye - Megadeth, Disease - Ayria, We own the night - The 69 Eyes. Med flera.

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Första halvan ledsnare, andra halvan gladare.

16. Vad önskar du att du gjort mer?

Pluggat, faktiskt. Det är inte roligt när man hamnar efter.

17. Vad önskar du att du gjort mindre?

Ingenting. Tänkte börja backa upp mig själv nu istället för att klanka ner.

18. Hur tillbringade du julen?

Med min familj på julafton och med Martins familj på juldagen och annandagen.

19. Blev du kär i år?

Nej, var redan kär när året började.

20. Favoritprogram på tv?

Har levt hela året utan TV. Klarat mig utmärkt.

21. Bästa boken du läste i år?

Läser Ett ufo gör entré av Jonas Gardell varje år, den är alltid bäst. 

22. Största musikaliska upptäckten?

Raubtier <3 

23. Något du önskade dig och fick när du fyllde år?

Minns ärligt talat bara en speciell pocketbok, skyller på att det var nästan ett helt år sedan.

24. Något du önskade dig men inte fick?

Ja. 

25. Vad gjorde du på din födelsedag?

Blev bortrövad till Gimo mitt i natten och sköt Carola i skrevet med luftgevär i ca. 20 minusgrader.

26. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?

Mindre känslomässigt trassel hade gjort mitt år mer problemfritt, men tror inte att det hade gjort det bättre. Har ju utvecklats mycket på kuppen!

27. Hur skulle du beskriva din stil år 2010?

Samma som alltid, nån goth-/hårdrockscrossover, fast lite mer pinupstilen med fler klänningar och tillkomsten av en Bettie Page-lugg.

28. Vad fick dig att må bra?

Martin, John, musik.

29. Vilken kändis var du mest sugen på?

Ingen, svårt att vara intresserad av någon annan när man har Martin!

30. Vem saknade du?

En person som försvann ur mitt liv efter att ha varit en stor del av det. Sådant känns alltid även om det var värt det.

Bloggprojektet drar igång

Nu har det hänt: som en av de lite mer trögstartade när det gäller detta fenomen har jag så slutligen insett att jag också vill skräpa ner cyberspace med hjälp av min alldeles egna bloggsida. Att blogga hyfsat regelbundet i ett års tid är ett projekt jag tagit på mig som ett led i ett försök att bli lite uthållig och slutföra saker jag har påbörjat, samt få igång kreativiteten en aning. Målet är förstås att vara intressant och nyskapande, men jag förstår ju själv att det snarast kommer att bli så här:

Här kommer jag att sprida mina åsikter om allt mellan himmel och jord, länka till roliga saker och naturligtvis beskriva min ofantligt intressanta vardag. Approved by Twisp - om det duger åt världens drygaste tygkatt, duger det för publicering på internet!